Fatmomakke kyrkstad

1600-talets stränga kyrkoplikt medförde att kyrkstäder med tillfälliga övernattningsbostäder för långväga kyrkobesökare växte upp kring kyrkorna i norra Sverige.

Fatmomakke kyrka tillkom i slutet av 1700-talet på en urgammal samisk mötesplats. Vid 1800-talets mitt utgjordes kyrkplatsen av det plana område där det dåvarande kapellet låg intill den nuvarande länsmansstugan. På var sida om kapellet låg flera kåtor samt en del av samernas förrådshus. De timrade husen har uppförts huvudsakligen av nybyggare som började bryta mark i Kultsjödalen först i början av 1800-talet. Kyrkstaden användes vid två stora kyrkhelger, en på våren och en på hösten.

Då hölls gudstjänster, bröllop och dop. De som avlidit sedan föregående kyrkhelg jordfästes. Handelsmän sökte sig hit med sina varor. Länsmannen klarade av sina polisiära och rättsliga ärenden. Allt detta skedde under några få intensiva dagar, varefter kyrkstadens kåtor och hus åter stod öde.

Fatmomakke är fortfarande en levande kyrkstad. Byggnaderna nyttjas under kyrkhelgerna, av vilka midsommarhelgen är den mest besökta. I Fatmomakke hittar du förutom ett intressant Kulturum som berättar om kyrkplatsens historia, ett hundratal kåtor och kyrkstugor. Här finns också Länsmansstugan från 1700-talet, Lapp-Lisas bönekåta och mycket annat.