Reseberättelse:

kåseri kring att resa med barn

(Sverige)

Detta är ett utdrag ur min mans kåserier, som han författade under sin föräldraledighet. Scenen är helt sann och jag är övertygad om att de flesta av er känner igen er.

Scen 2: Tågresa
Familj på tågresa till Göteborg för dop. Sitter samlad runt ett tågbord. På andra sidan gången sitter hörlursförsedd dam med bister uppsyn, som konstant ser ner i en tidning eller tittar ut genom fönstret. Verkar inte förtjust över att ha barnfamilj bredvid sig. Scen utspelar sig efter två timmars resa när barns tålamod är på upphällning.

Dotter, som vägrar sitta på något annat än bordet, pekar åt alla möjliga håll, hela tiden skanderande: där! där! där!... Yngre son slickar med stor frenesi på fönstret. Förefaller i trans. Äldre son kryper på golvet under bordet och försöker smita ut i gången. Fnittrar högt. Föräldrar spärrar äldre sons rymningsväg med benen. Hög ljudnivå. Föräldrar har stressad blick.

Fader, med överdrivet entusiastisk röst: Jag vet, vi ser om vi kan se några hästar.

Moder, minst lika entusiastisk: Ja, va kul! Ser ni några?

Fader, om möjligt ännu entusiastiskare: Nä, men det kommer nog nån snart. Där var en. Nej, det var ju en ko. Vad tokigt! Moder och fader skrattar. Låter konstlat.

Barn bryr sig inte det minsta om hästar eller kor eller något annat djur för den delen. Fortsatt hög ljudnivå. Dam på andra sidan gång ser allt bistrare ut.

Äldre son lyckas krypa förbi utspärrande ben och försvinner högljutt åt ena hållet. Fader springer efter. Då ser yngre son sin chans. Slutar tvärt med att slicka på fönster. Springer högljutt iväg åt andra håll. Dotter på bordet pekar omväxlande på de två storebröderna: där! där! där!... Moder försöker lyfta ner henne för att ta upp jakten på yngre sonen. Möts av högljudda protester från dottern. Moder sätter sig ner igen. Dotter återvänder till bordet.

Fadertittar åt båda håll. Ser villrådig ut. Går sedan och sätter sig. Söner springer kors och tvärs i tåget. Föräldrar tittar uppgivet på varandra. Bister dam suckar med eftertryck flera gånger.

Strimma av ljus tänds i moders ögon. Tar upp tygörnar som följt med Happy-meallådan från McDonalds.: Har ni sett på örnarna?

Söner stannar. Tittar först på örnarna, sedan på varandra. Tar var sin örn och återvänder till sina platser. Leker med örnarna. Ljudnivån dämpas långsamt. Dotter snuttar in sig i moders knä. Föräldrar tittar lättade på varandra. Dam slutar sucka.

Fem minuter senare:

Yngre son, pekar ut genom tågfönstret: Där!

Fader: Öööh, vad menar du?

Yngre son: Där var en häst. Jag vann!

Av: triceratops (2007-05-09)