Midsommer 2006 Astrid Lindgrens Värld
(Sverige, Småland, Vimmerby, Astrid Lindgrens Värld)
Midsommer 2006
Bara jag och flickorna. Snart midsommer. Fest med sill och nubbe?? Sällan. Inget för flickorna.
Vi hade varit på Astrid Lindgrens Värld för, men för några år sedan. Jag kollade runt litet på nätet, och såg att man kunde hyra en liten stuga i anslutning till parken. Det var öppet över midsommer, och dessutom med midsommerfirande med midsommerstång och allt.
Bokade stuga med 2 dagars inträde och frukost i parken.
Vi körde upp på midsommerdagens morgon. Det tar mellan 3 och 4 timmar med en paus på vägen. Eftersom flickorna visste vart vi skulle gick det bra med dem bak i bilen. Inget bråk. de var förberedda på att vi skulle köra "långt".
Vi började med att hjälpa till att klä stången när vi kom fram. Tog en fika, medhavd i ryggsäcken. Sedan var det dans kring stången. Alla "figurerna" var med. Jättekul. Jag vet inte hur många vi var, men 7 ringar åtminstone. Kanske fler.
Efter det började genast Madickenteatern på lilla scenen. Underbart. Borgmästarinnan var i sitt esse, och borgmästarn lika förtryckt som vanligt. Skrattade så tårarna rann gjorde vi. Således med en bra början satte vi igång att utforska parken. Vi kunde ta det lugnt, eftersom vi hade två dagar på oss. Minstingen envisades med att vilja köpa en engångskamera. Jag var litet tveksam, eftersom jag inte trodde att hon skulle kunn få in något i bild, men då hon ville använda egna pengar till slut - ja så köptes den in.
En del kort blev det. Alla blev inte lika bra visade det sig sedan, men det spelade ingen roll. Kul hade vi med den kameran.
Törnrosdalen hade ett långt skådespel, där vi fick förflytta oss mellan spelställena. Underbart. Vi bara mös!
Midsommermat blev det i stugan. Grillning på engångsgrill. Jordgubbar med mera. Det gick hur bra som helst. Frukosten dagen efter blev också lyckat, eftersom Rasmus och Luffaren kom och underhöll. En hel dag till i parken, där vi hann med att se allt vi ville. Vi kunde till och med lämna den någon timme innan stängningsdax, eftersom vi verkligen var mätta på äventyr. Det kändes skönt, avslappnat och lyxigt.
Töserna sov det mesta av vägen hem, så jag kunde köra ostörd. Alla glada och belåtna med härliga minnenm, som flickorna fortfarande drar fram av och till.
Av: Vitlök (2007-04-10)