Grällsta Ridcenter

Jag jobbade på Grällsta för nästan 20 år sen. Kom in som beridare och hjälpte ibland till med barngrupperna. Fruktansvärt ställe. Redan då var det uruselt, snuskigt, ofräscht och halta/sjuka hästar. Ägaren var oförskämd och förstod inte alls när jag gav kritik. Jag tävlade själv MSV/MSV och hade fått höra att dom hade så fina hästar. Såg inte en enda häst som rörde sig bra eller ens hade potential för att bli något mer än trött ridskolehäst.

Efter 2-3 dagar så fick min pojkvän komma tillbaka och hämta mig. Detta var efter att gårdshunden blivit sparkad i huvudet av en häst och ägaren vägrade åka in med den. Det såg förjävligt ut. Katastrof. Med tanke på vad som står här så verkar det inte blivit ett uns bättre heller. Tvi!

Hej! Jag och min kompis vi är i 30årsåldern och vi åkte dit tillsammans. Min kompis har egen häst och vi har ridit i över tio år, vi ville iväg och rida nya hästar och bli rejält tränade, men nej nej. Det var hemskt att behöva sitta där och sparka på dom stackars hästarna.
Jag ångrar att jag inte lyssnade på dom som skrev varningar till mig att inte åka dit, det var verkligen under all kritik, med tanke på de outbildade hästarna och "ridlärare".

Barnen verkade ha jättekul där. Men när man är vuxen ser man allt från en annan vinkel.
Inget säkerhetstänk. Ungdomarna som är ansvariga för barnen, dom lär barnen att skrika och sjunga i stallet. Dunka hög musik och använda telefonen bland ponnyerna. Skrek skithögt till varann inne i stallet. Och jag såg flera gånger barn, inne i spiltorna med ponnyer, utan hjälm, med gympaskor och knappa på sin telefon och ta selfies.

Vuxenlägret passar om man precis lärt sig skritt trav och galopp, inget mer. Storhästarna var outbildade, såriga, knackiga, halta, orkade inte / hade aldrig gått i form. Släpade sig runt på ridbanan och orkade knappt galoppera ett varv runt. "Läraren" ville att vi skulle sparka ordentligt och piska fram dom. Ingen utbildad ridlärare fanns, utan de var en 19åring som ledde lektionerna även för vuxna. Vi lärde oss ingenting och lektionerna höll ibland på i 35 min för hästarna orkade inte mer. Vi fick inte en "egen häst" att ta hand om och rida. Jag red 5 hästar under mina dagar, pga dom hade för många läger samtidigt så hästarna räckte inte till. Fick ta ponnys 2 gånger också.

Alla ridpass var bara som en vanlig uppvärmning (om man jämnför med andra ridskolor och läger) men hästarna va helt slut. Vi fick inte hoppa på den stora hoppbanan (hästarna orkade ändå bara hoppa två sockerbitar så de var väl därför) och vi fick inte bada med hästarna. Vi såg att en häst var halt som vi red, då vi hade blivit filmade. Vi visade filmen och vi såg direkt på dom att dom redan visste om de. Dom sa bara "Lägg inte ut den filmen på instagram".... Och gav oss en annan häst som var den lataste och tröttaste hästen vi någonsin suttit på..

Det var mycket "Lovebombing" på detta stället från ägaren och ledarna. Vi fick hela tiden höra "Visst är den hästen fiiiin, visst är den jätteduktig (Det var den ända som kunde böja på nacken lite)" "Detta tycker ni väl är sååå mysigt (red fram och tillbaka på samma grusväg varje dag) "Detta var väl kul (hoppat två sockerbitar på 30 cm)" Svårt att beskriva men dom försökte verkligen prenta in att allt var guld och gröna skogar, men det var det inte!

Hade tyvärr det dåliga omdömet att skicka min dotter dit 2018. Jag själv har vuxit upp och sett reklam från grällsta (grc) och drömt om att få åka dit. Så när det blev dags för min dotter att få åka på sitt första ridläger var det grc som gällde.

Pratade med dem över telefonen och blev lovar guld och gröna skogar,eller snarare badturer med hästar och långa härliga långritter.

Inget kunde vara längre från sanningen.

Redan vid ankomsten reagerade vi över att vi inte förstått att den låg precis bredvid en motorväg och hur nedgången anläggningen är. Så slitet och smutsigt.

Vi anvisades en boplats som är en pytteliten friggebod där ytterpanelen även extraknäcker som innervägg. Tänk utedass. Där hade de lyckats med millimeter precision att klämma in två våningssängar från 80-talet med 5cm tunna skumgummimadrasser utan överdrag, soliga, fulla med odefinierbara fläckar och stora hål rakt igenom där någon verkar ha plockat loss skumgummi. Eftersom förväntningarna var höga (och priset likaså) försökte vi hålla humöret uppe och göra det bästa av situationen. Det största hålet var ca 20cm i diameter så vi vände den delen till fotändan och bäddade. De andra sängarna var inte bättre. Vi föräldrar fick turas om att vara inne i boden och göra iordning för våra flickor för det var så trångt. Lyckligtvis var det bara tre flickor i den boden så att vi kunde använda den fjärde britsen/sängen för att förvara deras saker. Om det inte hade varit för den hade vi behöver förvara än fler saker utanför.

"badrummet" är ett trädäck med likadana väggar som känns väldigt fuktskada och ohygieniskt. Toaletterna likadana som bås. Överallt är det klottrat obscena saker.

Första dagen ingen ridning, andra dagen en kort provridning, tredje dagen fick hon en annan ponny än den hon provred dagen innan då den första blivit halt. Hon fick byta häst i princip varje dag och en gång två gånger på en dag och en dag fick hon dela ponny. Den sista hon blev tilldelad var en polsk dragponny som var helt outbildad och var täckt med vad de påstod var soleksem. Därför fick min flicka stop inne i det mörka stallet ensam medans de andra stod ute i solen tillsammans. Ponnyn hon tilldelats hade fått variga sår i sadelläge och protesterade vilt mot att bli behandlad vilket är förståeligt.

Så för att rida behövde hon behandla hästen genom att smörja in i princip hela hästen då hon var så sårig, samtidigt som hästen gjorde utfall mot henne. Sen skulle hon sadla den stackars kraken och ifrågasatte om det verkligen var lämpligt att rida en häst med sådana sår i sadelläge. Betänk att min dotter bara är ett barn och inte vågade stå upp mot dem innan ni dömer henne för hårt.

"ridningen" ägde rum i en underdimensionerad paddock där alla stod på rad på ena "långsidan" så fick de en och en trava den andra långsidan ned och ställa sig sist i kön. De fick rida ut en gång genom att skritta en grusväg en liten stund.

Eftersom min dotter är uppvuxen på hästryggen och har egna hästar blev vi dyrt och heligt lovade innan lägret att hon skulle placeras i grupp efter kunskap, inte ålder. Men så blev inte fallet. Så min dotter som då hoppade banor, red dressyrprogram och red ut på en ponny hon själv ridit in hemma fick det stora nöjet att sitta på en häst som hade ont. Hon bröt ihop och ringde mig gråtandes och berättade om att hon var en djurplågare som red den här hästen, att ingenting var som utlovat och att hon var hungrig då maten var dålig så tjejerna brukade köpa knäckebröd och äta i stugan. De var så uttråkade och eftersom kontakten med hästarna var minimal fanns det inte mycket att göra. De fick bada i den lilla poolen en gång men mest skulle de sitta i stugan och inte gå utanför eller umgås med några andra stugor för då fick de skäll.

Så när jag fick hennes samtal där hon gråtandes försökte förklara hur illa det var hade jag svårt att tro henne. Tänkte att hon säkert hade hemlängtan, var övertrött osv men det gnagde i magen ändå. Det med ridningen tänkte jag var ett missförstånd så jag ringde till grc och talade med ägarna och då fick jag förklaringen att en tioåring inte klarar av att galoppera så deras hjärnor är så outvecklade (hur den outvecklade hjärnan klarade av att ta hand om den såriga hästen är en gåta med det resonemanget). Jag påpekade att jag specifikt hade frågat så att hon skulle hamna i grupp efter kunskap och inte ålder. Till svar fick jag att jag inte kunde förvänta mig att barnen skulle komma dit och utveckla sin ridning på en vecka utan att det handlade om att få sitta på hästarna varje dag. Hade de sagt det innan hade jag såklart valt ett annat läger men de utlovade uteritter och bad med häst bla. Inget av det blev av.

Efter mitt samtal gick de till min dotter och verkligen skällde ut henne efter noter. De sa att hon "gått bakom ryggen på dem och skvallrat" fick det bekräftat av rumskamraterna som behövde bevittna detta.

Därefter var hon rädd för att prata med mig och slutligen orkade hon inte längre utan bara grät och grät. Fejkade att hon inte mådde bra för att slippa "ridpassen" i den lilla paddocken och började få panik då hon började få tankar om att det var ett fängelse och inte ett ridläger. Har hon berättat för mig efteråt.

Jag ringde henne på hennes födelsedag och hon viskade bara och jag kunde höra hur hon höll tillbaka snyftningarna. Jag frågade hur det var och hon bönade mig att inte prata med dem på grc för hon var så rädd för dem och att de skulle skälla ännumer på henne. Jag hoppade direkt in i bilen och åkte dit och hämtade hem henne. Bilresan tar ca 4 timmar nonstop och hela vägen hem berättade hon om vad hon upplevt och varvade det med gråt.

Jag försökte prata med grc men möttes av sådan nonchalans och ointresse att det var lönlöst. De hade fått betalt och struntade fullständigt i något annat.

Lyckligtvis finns det bra ridläger. Jag lyckades få in min dotter på ett fantastiskt ridläger då de fått ett sent återbud. Hon var så rädd och ville inte åka, men det är lite upp i sadeln igen som gäller. Det var allt vi någonsin drömt om. Vackert, välvårdat, fina friska glada och utbildade ponnys. Det var motsatsen till grc. Hon fick lektioner i hoppning, dressyr, markarbete, voltige, gymkhana. De red solnedgångsritter, badade med hästarna, red barbackaturer och galopperade för fullt. Fina stugor med ordentliga våningssängar. Maten var god och badrummet fräscht. Allt som grc inte är.

Åk inte till grc både barn och hästarna förtjänar bättre.

Mitt intryck av Grällsta var att man klev rakt in i 80-talet. Då var det okej att servera oboj på vatten samt limpmackor eller rostat med marmelad men det är inte riktigt det som gäller i dagens näringsmedvetna vardag. Hästarna var håglösa och dåligt ridna och vissa med istadighet. Hösilage av sämre kvalitet och flera av hästarna såg bukiga ut. De fick inte kraftfoder. Barnen uppmanas använda spö frekvent och det är i min värld helt förkastligt då jag är van att hästarna/ponnysarna går fram utan att behöva piskas igång. Positivt att alla på gården var vänliga och hjälpsamma. Det fanns någon enstaka fin ponny. Det verkade vara god sammanhållning bland de större barnen på deras läger. Vänder sig mest till grönare ryttare som kanske inte förstår dålig hästhållning eller kan ifrågasätta hästmaterial. Kan inte rekommendera detta ställe tyvärr.

Outbildade hästar och alldeles för oerfarna ledare me dålig koll på både hästhållning och barn. Lämna inte era barn här.

Minns det som ett stort ställe med dåligt engagemang och inte speciellt skolade hästar.

Då jag var ledare där så vet jag hur baksidan är. Mycket dålig hästhållning, dålig hand med barn osv. En ung tjej skadade huvudet vid ett fall från häst & jag som utbildad sköterska ville åka till sjukhus med henne (även hennes föräldrars vilja). Men ägaren Gunilla Hardenborg vägrade. Jag fick vaka över denna tjejen så hon inte somnade. En annan sak jag reagerade på var att en häst bröt benet & de avlivade den för de hade redan så många andra bättre hästar. Åk inte dit!

Hej du som skrev sista i lägget 2014-06-14
Jag vill komma i kontakt med dig då jag har liknande upplevelser
Sök mig på Fb : ***
Eller meil : ***
Mvh Kajsa

OBS! Inlägget redigerat av Barnsemester.se. Vi publicerra inte epostadresser. Men vill någon komma i kontakt med kajsa så kontakta oss på Barnsemester.se så vidarebefodrar vi mailet.

Min dotter på 9 år var där. Fick först en elak ponny och ingen hjälpte henne... Sen fanns inte tillreckligt med ponnysar så hon fick dela!!!! Ridhuset fick bara vuxengeupperna vara i så dom red på en gytjevolt i regnet. Ingen av ledarna hade koll, barn missade maten, samlingar. Vi fick åka dit 2ggroch trösta vår dotter.. Med facit i handen skulle vi tagit hem henne. Maten var usel, typ vatten med lite köttbitar i.
Något värre har jag aldrig sett, stäng skiten????

Att man bara kan tycka så olika om samma ställe. Jag tycker att ledarna är oerhört engagerade både under lektionerna OCH på övrig tid. Ordnar spök-kvällar, tipsrundor, människohoppning och är alltid på bra humör när man frågar om det ena och det andra. Lektionerna kunde ju vara indelade bara på två personer om det var så att det var två nybörjare och övriga bättre. Maten var jättebra och även de som hade "särskild" mat fick det. Flera ungdommar hade diabetes och fick då alltid tillgång till extra mellanmål. I år var det jättebra frukostar med egna hemlagade marmelader och tillgång till olika sorters bröd. Grällsta håller en mycket hög standard som ridläger med pool, bra kök, matsal och framförallt alltid rent och snyggt både ute och inne. Vill man ha högre standard får det nog bli hotell som gäller. Framförallt är deras hemsida oerhört bra och visar allt som finns och man kan läsa vad man får. Håller helt med insändare Marlene om att de alltid hittar på lösningar om frågor uppstår.

Jag o min dotter har varit på Grällstas familjeläger tre år i rad.
Barnen rider på förmiddagen, då förväntas föräldrarna hjälpa till. Föräldrarna rider på eftermiddagen, då leker någon av ledarna med barnen.
Man är där en vecka, rider en gång om dan o tanken är att man ska prova lite olika saker. Så tex kan man hoppa en dag, rida dressyr en dag, uteritt en dag osv. Man har en samling i början av lägret då man får framföra önskemål.Vet att på ett familjeläger ville mammorna bara rida ut, så då fick de göra det hela veckan.
Förra sommaren gjorde vi mammor en gemensam skriftlig utvärdering. Det uppskattades av arrangören, och en del ändringar som vi föreslog har arrangören lovat genomföra i år.
Lunchen och middagen är helt ok. Vid frukost/kvällsmat serveras smörgås med korv el marmelad som pålägg. Detta informeras tydligt på hemsidan..Jag saknade ibland skinka, ost el gurka el dyl till mackan, el frukt som mellanmål. Jag valde att komplettera själv. I matsalen finns ett särskilt kylskåp om man som förälder vill ha något eget.
Varje familj har en egen stuga, med två våningssängar, garderober o byråer.
Toa och dusch i gemensamt duschhus vid poolen. Skönt med tillgång till pool.
Jag tycker arrangören/ledarna är flexibla och försöker hitta lösningar.
Min dotter har ADHD och det har fungerat mycket bra på lägren på Grällsta.

Inget för vana ryttare. Nivån på lektionerna var under all kritik. Dålig mat och oengagerade ledare.