Man behöver inte så mycket fantasi för att inbilla sig att man är i en sumpmark, djupt inne i Amazonas djungel. Om man lyckas tänka bort kylan vill säga... Men visst låter det spännande att ta båten ut i Kristianstad Vattenrike och spana efter örn! Barnsemester testade!
Huttrande och hoppande för att hålla värmen står vi vid bron över Helge å. Vi har anlänt i bilar från olika håll och samlats här för att åka ut i Kristianstad vattenrike och spana efter örn.
Det är en brokig skara med varierande vana av friluftsliv om man ska döma efter kläderna. Även åldersmässigt är det stort spann, den yngste är fem och den äldste säkert över sjuttio. Den som leder safarin heter Janne och han anländer strax med en ribbebåt bak på bilsläpet.
Jättestövlar på fötterna och kikare i händerna Innan vi kliver i båten får vi overaller, stövlar, vantar och kikare. – De som inte lyssnar på mig och åtminstone lånar stövlar får skylla sig själva, ni kan tro att jag har sett folk frysa! Säger Janne. Fem storlekar större än ni normalt har ska stövlarna vara, ni behöver luften kring foten för att hålla värmen!
Miljön är vacker och spännande, både med och utan örnar.
Historier om livet och naturen kring vattenriket Vi är som sagt på spaning efter örn och medan vi spanar får vi veta ett och annat om hur saker och ting förhöll sig bakåt i tiden. Det går så långt tillbaka som till istid när Janne berättar historier (och säkert en och annan skröna) om naturen, miljön och djurlivet i och kring Kristianstad vattenrike.
Titta, en örn! Och visst ser vi örn, flera stycken! Både kungs- och havsörn. Vi pekar ivrigt och upplever under långa stunder omvärlden genom hålen i våra kikare. Man blir hungrig av allt spanande, så fikan vi tar på en ö mitt ute i vattenriket sitter fint.
Långa stunder upplevde vi världen genom hålen i kikaren.
Får man se en örn på så här nära håll så är det en mäktig upplevelse.
Janne hämtar fikan i båten, man blir hungrig ute på vattnet.
Klogäddor Janne berättar ännu en skröna (?) denna gången om ”klogäddor”. - Det händer att man hittar örnklor i ryggen på stora gäddor som fångas! Ibland när örnens hunger är stor, lockas den att slå klorna i en för stor gädda, klorna sitter i men örnen orkar inte lyfta. Och på grund av hungern släpper den inte sitt byte. Följden blir att den dränks när gäddan dyker. Sen simmar gäddan runt med ett örnkadaver på ryggen, av kadavert blir det tillslut bara klorna kvar i gäddans rygg – en klogädda!
Örnspaning på örnarnas villkor Efter fikan spanar vi lite till men trots ”jättestövlar” och overaller börjar kylan ta ut sin rätt, yngste spanaren, killen på 5 år, har somnat i pappas famn. På vägen tillbaka till bron och våra bilar, lär vi oss hur man ser skillnad på en sångsvan och knölsvan i flykt. Hur mycket ett örnbo kan väga och en hel del annat.
Någon tycker att örnarna var på lite väl långt avstånd och Janne förklarar att det beror på att det blåser – Då är det liksom gratis för örnen att flyga och den söker då föda på ett större område än när det är vindstilla.
Vi enas om att det är så här det är att spana örn på örnarnas villkor och det känns rätt på något vis. Vi är alla mycket nöjda när vi kliver i land. Mycket nöjda och lite klokare.
Läs mer: Örnsafari » Läs mer: Ekoturism »