Detaljer: Skapad den onsdag, 30 maj 2007 18:32; Senast uppdaterad måndag, 01 september 2014 14:03; Publicerad onsdag, 30 maj 2007 18:31; Skriven av Jenny Forsberg

TIPS TILL DIG SOM SKA FLYTTA HEMIFRÅN

Skaffa dig en e-legitimation

Här kommer lite tips till dig som snart ska flytta hemifrån för att studera vidare eller för att börja arbeta. Skaffa dig en e-legitimation hos en Internetbank så kan du enkelt identifiera dig på nätet hos olika myndigheter. Med e-legitimation kan du göra din flyttanmälan på www.skatteverket.se. Flyttar du för att studera vid universitet eller högskola bör du vara folkbokförd på din studieort. Vill du ha din post eftersänd under ett år köper du tjänsten eftersändning av www.adressandring.se. Är du under 26 år eller studerar och gör din adressändring på nätet får du ett specialpris. Viktiga kontakter bör du kontakta själv direkt så att de får veta din nya adress. När du sedan får brev som du ser är eftersända är det smart att kontakta de företag som du ser fortfarande har din gamla adress.

Begär jämkning om din inkomst beräknas bli låg

Livet som student är knapert. Trots att studiemedlen nyligen höjts kommer du att upptäcka att det är svårt att få pengarna att räcka. Arbetar du under sommarloven och försöker få ett arbete vid sidan av studierna så blir ekonomin bättre. Det är bra att arbeta vid sidan av studierna då tjänar du pengar, får arbetslivserfarenhet och kontakter. Men jobba inte mer än att du klarar dina studier på normal tid. Det finns bemanningsföretag som hyr ut akademiker och studerande som exempelvis www.academicwork.se och www.studentconsulting.se. Se till att du får ett skriftligt anställningsbevis där det bl. a. framgår vilken lön och vilka arbetstider du har. I år kan du tjäna upp till 17 099 kronor utan att betala någon skatt. För att arbetsgivaren inte ska dra någon skatt måste du fylla i en blankett som du lämnar till din arbetsgivare helst innan du börjar jobba. Intyget hittar du i broschyren SKV 430 hos www.skatteverket.se. Tjänar du mer än 17 100 kronor ska du betala skatt men begär jämkning så drar inte arbetsgivaren mer skatt än nödvändigt. Information om jämkning hittar du i broschyren SKV 430. Spara dina lönebesked, du behöver dem när du ska deklarera.

Studiemedel

Med e-legitimation kan du ansöka om studielån och studiebidrag på nätet. Som e-kund hos CSN får du alla dina meddelanden på elektronisk väg och du får dina pengar snabbare än om du skickar in ansökan med posten. Varje halvår får du betala 150 kronor i uppläggningsavgift på studielånet. Studiebidraget är skattefritt. Studielånet belastas med ränta och ska betalas tillbaka så låna inte mer än du behöver. Tjänar du mycket pengar på arbete och/eller kapital får du inte fullt studiemedel. CSN betalar ut studiemedel månadsvis. Vid heltidsstudier är totalbeloppet 7 364 kronor för fyra veckor, varav 2 528 kronor är bidrag och 4 836 kronor lån. Du kan få studiemedel för totalt 40 veckor per år. Studerar du 17 veckor under hösten kan du under perioden juli t.o.m. december i år tjäna upp till 57 931 kronor utan att studiemedelsbeloppet minskar. Studielåneräntan baseras på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de tre senaste åren. I år ligger den på låga 2,1 procent. Räntan är inte avdragsgill i deklarationen och motsvarar därför nu en normal låneränta på 3,0 procent. Sex månader efter att du har slutat studera och när ett årsskifte passerat ska lånen börja återbetalas. Lånet ska betalas tillbaka inom 25 år och i år är lägsta återbetalningsbeloppet 6 045 kronor (15 procent av prisbasbeloppet). Har du problem att betala kan du ansöka om nedsatt inbetalningsbelopp. På CSN:s hemsida går det att göra simuleringar. Har du en skuld på 170 000 kronor betalar du med dagens ränta på 2,1 procent, 585 kronor per månad eller 7 023 kronor år 1, återbetalningstiden är 25 år och återbetalningsbeloppet stiger mot slutet.

Gör upp en budget

Gör upp en budget så att du ser vad dina pengar måste räcka till. På www.konsumentverket.se finns bra information och en broschyr som heter ”Koll på pengarna”. Där kan du se vad det normalt sett kostar att leva och göra en egen månadsbudget. Kåravgift och studentlitteratur är utgifter som du inte får glömma. Det finns ingen uppgift om de kostnaderna hos Konsumentverket. Undersök om en del kurslitteratur finns att låna på biblioteket eller köp begagnade böcker. Se dock upp så att du får tag på rätt upplaga. Sök på anslagstavlor eller på exempelvis www.kurslitteratur.se eller www.blocket.se. Undersök vilka möjligheter du har att få stipendier. På www.lycknis.com kan du hitta många olika stipendier. Du kan lägga in din profil och sedan matchar de fram passande stipendier. Mer information om stipendier och tips på vad du ska tänka på finns på exempelvis www.stipendier.se och www.globalgrant.com. Följ upp din budget genom att spara kvitton eller skriva upp dina kostnader efterhand så att du kan se hur dina utgifter stämmer med din budget.

Skaffa dig en frys

Du kan spara mycket pengar på att laga mat och baka frukostbullar själv. Ta med dig matlåda i stället för att äta ute. Laga mat tillsammans med kompisarna hemma innan ni går ut och roar er. Gör upp en inköpslista och storhandla i lågprisbutiker, dela om möjligt storpack med kompisar. Du kan spara mycket pengar på att bara köpa det som står på listan. Leta upp den butik som har bäst pris på de varor du handlar mycket av. Lär dig priset på några varor som du ofta köper mycket av så kan du enkelt jämföra priset på de varorna i olika butiker. Kolla på jämförpriserna som finns i butikerna. Handla livsmedel mm där du får bra varor till lågt pris. Var uppmärksam på att priset på olika frukter och grönsaker varierar beroende på säsong. Försök att få tillgång till en frys så kan du sänka dina matkostnader genom att handla mycket när priset är bra och sedan bara ta fram precis så mycket som går åt vid varje tillfälle.

Du behöver inte köpa allt nytt

Att inreda den nya bostaden kostar mycket pengar. Informera därför din omgivning om att du är intresserad av begagnade prylar. Kanske det finns någon som har saker de inte behöver. Utnyttja studentrabatter, handla i second hand butiker och på rea.

Betala alltid dina räkningar i god tid

Var noga med att alltid betala dina räkningar i god tid. Betalar du inte i tid riskerar du att få betalningsanmärkningar. Den som har fått en betalningsanmärkning får problem med att hyra lägenhet, öppna telefonabonnemang eller låna pengar.

Nödvändiga försäkringar

Du behöver skaffa dig en hemförsäkring, olycksfallsförsäkring, ev. en allriskförsäkring och om du arbetar en arbetslöshetskasseförsäkring. Kolla vem som kan ge dig det skydd du behöver till bästa pris. Fråga efter studentrabatt om du studerar.

Kolla om du har rätt till bostadsbidrag
Har du låg inkomst och är mellan 18 och 29 år kan du vara berättigad till bostadsbidrag. Bra information om detta finns hos försäkringskassan www.fk.se. Om du får bostadsbidrag måste du vara noga med att informera Försäkringskassan om förändrad inkomst eller hyra. Som inkomst räknas även kapitalinkomst, 80 procent av studiebidraget och 15 procent av förmögenhet överstigande 100 000 kronor.

Sänk kostnader genom att bo tillsammans

Att bo tillsammans kan vara en lösning som gör att kostnaderna blir lägre men det är viktigt att ni redan från början gör upp om vad som ska gälla er emellan. Hyran och utgifter för telefonabonnemang, bredband, tv-avgift, el och hemförsäkring blir lägre om ni är flera som kan dela på dem. Lever ni som sambor bör ni sätta er in i hur sambolagen fungerar. Är ni bara kompisar som bor tillsammans gäller inte sambolagen.

Spara på el och se upp med telefonen

Spara på el genom att släcka lampor som inte behövs och att stänga av med avstängningsknappen på diverse apparater i stället för att använda fjärrkontroller. Duscha så kort tid som möjligt så sparar du på både el- och vattenkostnaden. Har du mobiltelefon kan det vara bättre med kontantkort än abonnemang. Med abonnemang finns risk för att du ringer mer än du har råd till. Du binder dessutom upp dig och priserna sjunker hela tiden efterhand som konkurrensen ökar.

Du behöver en buffert för oförutsedda händelser

Försök att spara ihop till en buffert för oförutsedda händelser. Om du arbetar kan du be banken göra en automatisk överföring från lönekontot till ett sparkonto. Även om du bara kan avvara en mindre summa varje månad så blir det ett stort belopp om du sparar en längre tid. Se upp med lån utöver studielånen. Kan du inte spara har du inte heller råd att låna. I vissa lägen i livet behöver man låna men ett gott råd är att aldrig låna till något som man hinner konsumera upp innan lånet har återbetalats. Tar du lån tillsammans med någon annan eller skriver på en borgen är du solidariskt betalningsskyldig. Det innebär att långivaren kan kräva vem som helst av er på betalning tills hela lånet är återbetalt oavsett vilka överenskommelser ni själva gör.

Lycka till i vuxenlivet!

Ann-Sofie Magnusson
Ikanobankens familjeekonom

Detaljer: Skapad den tisdag, 24 april 2007 00:43; Senast uppdaterad onsdag, 31 mars 2021 08:06; Publicerad tisdag, 24 april 2007 00:43; Skriven av Jenny Forsberg

Budgetsemester:

Tipsen för en billigare semester i utomlands

Ingen vill slänga ut pengar i onödan, eller hur? Känner du för en budgetsemester men vill ändå komma utomlands finns det en del du kan göra för att planera semestern bättre, billigare och smartare.

Det finns lågprisflyg till massor av Europeiska städer. Men tänk på att det kan vara dyrt att leva. Satsa på billigare Europeiska storstäder som Prag, Krakow eller de baltiska huvudstäderna.

Sugen på badsemster? Den Polska rivieran är jättefin och priserna mycket lägre än vid exempelvis den Franska rivieran.

Ibland kan det löna sig att boka flyget själv...

Boka själv

Ibland lönar det sig att sätta ihop sin egen resa. Ett lågprisflyg och en kvälls surfande efter hotellrum kan spara en rejäl slant.

Jämför priserna innan du bokar. Priset kan variera för exakt samma hotell, beroende på vilken hemsida du söker på. Ibland är det billigare att boka rummet direkt hos hotellet. Maila och fråga vad det kostar. Är det lågsäsong, eller om du ska stanna mer än en vecka kan du ofta få ett lägre pris.

Köp flygbiljetterna i god tid
Ska du köpa reguljära flygbiljetter bör du köpa dem så tidigt som möjligt. Flera veckor innan du ska resa. De billigaste resorna försvinner snabbt, och väntar du in i det sista blir det ofta dyrt.

Paketpriser
De flesta hotell (och ibland även färjebolag) erbjuder paketpriser till olika familjenöjen som kan vara prisvärda, fråga när du bokar.

.. och kombinera med egenbokat hotellrum

Charter

Charterresor är som dyrast under skolloven. Billigast att resa är precis innan eller efter loven. Då kan du göra riktiga kap. Svårt när man har skolbarn, men kanske en chans om du har små barn.

Sista minuten
Förr kunde man chansa på riktigt billiga sistaminuten-biljetter. Det är inte lika lätt idag, särskilt inte med flera barn i släptåg. Har man inte så höga krav på exakt var eller vilken sorts hotell man hamnar på finns det dock fortfarande att få tag på bra resor.

Boka tidigt rabatt
Många charterbolag har en "boka tidigt rabatt" på flera hundralappar, och ibland "boka via internet rabatt". Kolla runt och jämför. Lista som visar när de första charterresorna släpps »

Byta bostad

Helt gratis! Det enda man betalar är avgiften till förmedlingsbyrån på några hundralappar. Det går att byta bostad både inom Sverige och även över hela världen. Byt bostad och bo gratis på semestern »

Dyrare med avbetalning

Det kan kännas lockande att köpa en resa på avbetalning. Men tänk på att det blir dyrare i slutänden med alla räntor och fakturaavgifter som kommer till.

Storstadsresor

Priserna till storstäder går upp och ner under året. Det kan bero på evenemang, festivaler, sportarrangemang, populära stjärnkonserter och allt möjligt. Hör dig för innan du beställer.

Ingen mat på flyget

De billiga lågprisbolagen serverar oftast ingen mat ombord. Och på charterresor finns det ofta som (ganska dyrt) tillval. Ät innan ni åker till flygplatsen, och ta med en matsäck som ni kan äta när ni har landat. De nya reglerna för handbagage gör det krångligt, så det är lättare att checka in och äta efter flygresan.

Ta med mat

På många turistorter både i Sverige och utomlands är maten dyr. Ska ni bo med självhushåll sparar ni mycket pengar på att köpa storpack av pålägg, kött och annat hemma i lågprisvaruhuset. Lägg i mjuk kylväska med isklampar och checka in om ni flyger (det är kallt i bagagerummet ombord). Bilar ni med takbox på vintern kan ni ta med lagad fryst mat. Den håller sig kall i bilens takbox.

Kontaktkort bra idé

Att ringa med sin svenska mobil i utlandet kostar mycket. Ska du ringa långa samtal hem löner det sig med telefonkort. Har du stora barn eller tonåringar som rör sig fritt på semesterorten är det tryggt om ni kan ringa varandra, exempelvis mellan stranden och hotellet eller om de går på disco på kvällen. Då kan ni ha glädje av att köpa kontantkort, särskilt om ni ska stanna ett par veckor eller längre.

Det är trist att betala för mycket, man kan ju ha roligt för pengarna istället!

Detaljer: Skapad den måndag, 15 maj 2006 22:23; Senast uppdaterad onsdag, 15 maj 2019 14:17; Publicerad måndag, 15 maj 2006 22:23

Har alla i din familj det Europeiska Sjukförsäkringskortet?

Tänk om du bryter benet i Frankrike. Eller om någon av er i familjen springer och halkar vid poolen på Mallorca? Då är det bra att ha det Europeiska Sjukförsäkringskortet med sig. Det visar att ni är försäkrade och har rätt till sjukvård i andra EU/EES-länder.

Europeiska Sjukförsäkringskortet

Gratis att beställa - för hela familjen

Tänk på att alla i familjen ska ha ett eget kort, även små bebisar. Kortet gäller i tre år och är gratis att beställa.

Beställ gratis här: Du kan beställa kort till hela familjen på en gång om du vill. Beställ gratis här »

Kortet är giltigt i följande länder

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Schweiz, Tyskland, Tjeckien, Ungern och Österrike.

Kortet behövs inte om du reser inom Norden.

Detaljer: Skapad den torsdag, 04 januari 2007 10:55; Senast uppdaterad fredag, 12 september 2014 12:05; Publicerad torsdag, 04 januari 2007 10:54; Skriven av Jenny Forsberg

Familjeekonomi

På dessa sidor får du goda råd och bra tips från Barnsemesters kompis Ann-Sofie Magnusson, som är familjeekonom på Ikanobanken.

Ann-Sofie Magnusson
Ikanobankens familjeekonom
I samarbete med Barnsemester.se

» Köpa hus?
De bästa tipsen när du köper hus till familjen.

» Veckopeng
Hur mycket får andra barn och vad är egentligen lagom?

» Barnförsäkring
Alla barn behöver en heltäckande barnförsäkring!

» Spara pengar till barnen
Det är klokt (och snällt), men hur sparar man klokast, och vilka alternativ finns?

Detaljer: Skapad den måndag, 15 maj 2006 19:35; Senast uppdaterad fredag, 06 april 2018 11:52; Publicerad måndag, 15 maj 2006 19:34

Hur mycket är lagom att ge i veckopeng?

Hur mycket får andra barn och vad är lagom i olika åldrar? Vi frågade vår kompis Ann-Sofie Magnusson som är familjeekonom. Här är hennes tips!

Hur mycket ditt barn ska få röra sig med? Ja, svaret är ganska enkelt: Hur mycket pengar barnet ska få beror på vad barnet förväntas köpa för pengarna. Nedan ser du vanliga belopp för olika åldrar, de kan du ha som riktlinje. Kolla också vad barnets kompisar får.

Ann-Sofie är familjeekonom.

Ålder	Veckopeng	Månadspeng
7 år	20	80
8 år	25	100
9 år	30	120
10 år	35	140
11 år	40	160
12 år	55	220
13 år		350
14 år		500
15 år		650
16 år		800
17 år		950

"Det finns förstås inga regler för hur mycket man ska ge sina barn. Summorna i tabellen är ganska vanliga belopp, om barnet dessutom ska kunna spara lite själv. Vid vilken ålder barnet klarar att hantera månadspeng varierar förstås, och du som förälder bedömer bäst när det är rätt tid." /Ann-Sofie

Så lär du ditt barn att disponera sina pengar:

Ge dina barn och tonåringar egna pengar och samma förutsättningar som gäller när de sedan blir vuxna och ska klara sig själva. Även om du har möjlighet att ge dem mycket pengar tycker jag att du ska finna en nivå som är lagom, varken för mycket eller för lite. Här får du några bra tips.

1. Lagom mycket. Håll koll på vad dina barns kompisar får genom att fråga deras föräldrar. Ge dina barn samma förutsättningar som kompisarna har, om din familjs ekonomi tillåter det. Kan du inte ge dina barn lika mycket som deras kompisar får, tycker jag att du ska berätta för dina barn varför det är så. Det är lättare för dem att förstå om de får veta varför er ekonomi inte möjliggör att de får lika mycket som kompisarna.

2. Ansvara för pengarna. Ge dina barn en grundsumma per vecka eller månad och gör en överenskommelse om vad pengarna ska användas till. Låt dem sedan själva ta ansvar för pengarna och köpa de saker de vill, om det går till det ni kommit överens om.

3. Ge möjligheter att tjäna extra. Har du möjlighet tycker jag dessutom att du ska ge barnen en möjlighet att tjäna lite extra genom att hjälpa till på olika sätt. T ex ta ansvar för att det är ordning i hallen, storstäda badrummet en gång/vecka eller något annat som passar deras ålder. Vad de använder sina intjänade pengar till tycker jag, inom rimliga gränser förstås, att de ska få bestämma helt själva.

4. Ge barnet sparbonus. Du kan lära dina barn att spara genom att ge dem sparbonus. Säg att barnet får 250 kronor per månad. När månaden är slut kanske det finns 50 kronor kvar. Om barnet då är villigt att spara de 50 kronorna kan du kanske ge en bonus på lika mycket och därmed sätta in 100 kronor på ett konto i barnets namn. Detta är ett sätt att lära barn att målspara till saker som de kanske aldrig skulle kunna få ihop pengar till annars.

5. Månadspengen slut - jaha? Gör barnet av med månadspengen i förtid en månad måste man som förälder vara konsekvent. Då finns inget att be för. Annars är det säkert vanligt att föräldrarna tycker synd om barnet när pengarna är slut och ger lite extra. Om barnet lär sig att det alltid går att tjata till sig lite extra gör du barnet en otjänst för framtiden.

6. Ska barn få låna? Jag tycker att du kan ge barnet ett lån om det krisar någon gång - men då är det jätteviktigt att du verkligen kräver tillbaka pengarna senare.

7. Kassabok kan väcka barnens intresse Redan när barnen är små tycker jag att det är en bra idé att lära dem att föra kassabok. När de precis har lärt sig räkna och skriva tycker de dessutom oftast att det är kul. Kan de få det som en vana tränar de sig både i att skriva och räkna, plus att de har lättare att hantera sin ekonomi, både som barn och som vuxna.

En peng för framtiden

Har du möjlighet rekommenderar jag dig dessutom att spara till barnets framtid. Gåvoskatten är borttagen vilket medför att du kan ge barnet pengarna när som helst utan att betala gåvoskatt. Därför är det bättre att spara pengarna på ett konto eller i fonder i ditt eget namn och bestämma längre fram när du vill skänka pengarna. För att hålla isär dina sparpengar kan du själv döpa kontot till barnets namn, så att du vet att pengarna är tänkta att skänkas till barnet i framtiden när du anser att det är dags.

Så städar du familjens ekonomi >

Ann-Sofie Magnusson
Ikanobankens familjeekonom
i samarbete med Barnsemester.se

Fler artiklar...

Spara pengar till barnen